Honduras bröstar upp sig för Centralamerikas norra triangel

LatiCes översättare: Jessica Martebo
Honduras ger oss en version om vad som i Guatemala är att vara lat och återhållen: folket befinner sig på gatorna, utan att bry sig om scheman, jobb, hunger, trötthet eller rädsla.
I Guatemala berättade skämtet sig självt: 2015 brukades lördagarna för att åka och sola sig på landets torg och ta bilder av omgivningen samtidigt som de hänge upp namnen på diktaturens martyrer; med affischer som viker av längs trottoaren, allt för att komma med på TV, för att sedan krypandes fortsätta rösta för maffians kontinuitet i regeringen. Detta när de hade möjligheten att säga nej till valet och gå till ‘la Asamblea Nacional Consituyente’ (nationella konstitutionskommittén). Ett tydligt exempel på hur man inte borde göra saker när man söker en förändring. Men å andra sidan, vi pratar om Guatemala.

Det vanliga folket, bönderna och ursprungsbefolkningarna gick ut för att manifestera under veckan, precis som de som gick till torgen för att sola sig på lördagar med tron om att de var upplysta för att de hade studerat på universitetet, förolämpade dem och utropade dem som lata, okunniga och upprätthållande. De enda i landet med mod! Mod får man inte genom universitetsutbildningar, mod föds genom värdighet och kärlek till jorden.
Nå, idag ger Honduras oss en version om vad som i Guatemala är att vara lat och återhållen: folket befinner sig på gatorna, utan att bry sig om scheman, jobb, hunger, trötthet eller rädsla. Folket befinner sig på gatorna och kämpas för sin frihet. Och se, Honduras ligger nära Guatemala. Vad har Honduras som inte Guatemala och El Salvador har? Mod.
El Salvador har fortfarande inte rest sig, de har en president som flirtar med den Sydamerikanska progressivismen när det passar honom, och som blinkar då och då när han tecknar avtal med USA: ‘Plan Maya-Chortí’ och ‘Plan Alianza para la Prosperidad’, en president som skickar budbärare till FN för att berätta att salvadoranerna åker papperslösa till USA för att försöka berika sig snarare än för att de är i nöd. Medan han sitter där, uppblåst, i sin fåtölj och sover gott om nätterna, låter han USA och oligarkerna militarisera och undergräva sitt territorium; förtrycka och mörda sin befolkning i vad som kallas ”en reglering av konton mellan gäng”. Precis likt händelseförloppet i Guatemala och Honduras. En trevlig president som precis som Lenín Moreno låtsades vara trogen till folket. El Salvador borde också vakna och ta bort opportunisterna som i ideologiernas och martyrernas namn njuter av det goda livet på bekostnad av deras befolkning.
Honduras diktator inrättade ett utegångsförbud och folket visade sig. Utegångsförbudet kommer bli den stora vändpunkten! Utegångsförbud och de tillät sig inte hållas som i Guatemala! De har gått ut på gatorna i denna stund och de återvänder inte bara till sina hus för det är nationen och livet som står på spel.
Utegångsförbud sa han, och polisen visade sig, något som aldrig händer i filmer, och satte stopp för diktatorn genom att berätta att de också tillhör folket. Till slut! De visade sig för att de såg sitt folk på gatorna, som kämpade för sin frihet. Trots att det verkar otroligt, så händer det. Utopier är också uppnåbara. Kommer militären också att visa sig eller kommer den att gå ut på gatorna tillsammans med gringo-armén för att förtrycka folket och ta polisen mellan benen och motivera massakern med ursäkten att de försvarar kommunismens hemland?
Det som var tvunget att hända i Guatemala 2015, händer i Honduras i detta nu, en upprörd befolkning som är trött på plundring, respektlöshet och statligt våld visar sig och går ut på gatorna för att försvara sina rättigheter.
Detta sätter ett exempel inte bara för Centralamerikas norra triangel, utan också för världen. Centralamerika, en region som på nyheterna och i samhället som är glömd på kartan, ropar idag ut till världen att den är trött och att den vill att diktatorn och det korrupta systemet ska försvinna.
Det som händer i Honduras är punkten för generationer av glömska: de mjuka slagen, statens slag och förebyggande slag som bara tjänar till att hålla systemet intakt och ge kontinuitet till plundring och förtryck. Därför har den internationella pressen tills nu överlappat diktatorn som bor i landet med sitt varma och manipulerande språk.
Honduras står emot, och vi borde vara med den honduranska befolkningen, genom att uppmuntra, applådera och hjälpa dem att avsätta den levande diktaturen. För Honduras är som oss också döttrar och söner av ‘la Patria Grande’ (det stora hemlandet).
Idag är Honduras alarmet, vulkanens lava, lampan och upproret för Centralamerikas norra triangel. Att brösta upp sig och stå emot, så försvarar man sitt hemland!
Stå emot ‘catrachos’ (honduraner), så emot!
Ilka Oliva Corado
 
12 de enero de 2018, Ilka oliva corado

Deja un comentario